Länsrätterna blir förvaltningsrätter

Enligt ett riksdagsbeslut förändras länsrätternas organisation den 15 februari 2010. Landets 23 länsrätter läggs samman till tolv förvaltningsrätter. Pågående mål förs över till de nya domstolarna.

För mer information gå in på www.domstol.se.

Anhörig inte bäst som god man?

Enligt en artikel i Sydsvenskan är chefen för överförmyndarförvaltningen i Malmö, Anette Strömblad, kritisk till till lösningar där anhöriga är gode män eller förvaltare eftersom ett fåtal anhöriga klarar uppdraget väl.

 

Det är rätt vanligt att anhöriga själva är gode män eller förvaltare, en lösning som Anette Strömblad ogillar starkt. Hon anser att bara en minoritet av dem klarar uppdraget väl.

 

Som god man får de en ny roll som kolliderar med anhörigrollen och det är inte till gagn för den svagare parten. Om din mamma är god man och du inte är nöjd, vågar du klaga då?

frågar hon retoriskt.

 

Läs hela artikeln i Sydsvenskan.

Matnyttig läsning i vintermörkret

Jag råkade "surfa" in på en mycket bra uppsats som redogör för lagstiftningen avseende förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de kvalifikations och behörighetskrav som ställs på dessa. Uppsatsen, Förordnade ställföreträdare - säkerställs ett kvalificerat utförande?, är skriven av Johanna Sixtensson som ett examensarbete(magisterexamen) vid högskolan i Jönköping.

 

I uppsatsen får man en bra redogörelse för rättshandlingsförmåga både för godmanskap och förvaltarskap. Vidare kan man läsa om ansökan och förordnadet om ställföreträdare samt behörighetskrav och kvalifikationer för ställföreträdare.

 

Sedan kommer en mycket intressant kapitel om hur tillsynen för godmanskapet och förvaltarskapet går till. Här beskrivs på ett bra sätt vad en överförmyndare och överförmyndarnämnd är för något. Bland annat kan man läsa om att det är kommunfullmäktige som utser en överförmyndare eller beslutar om att det skall tillsättas en överförmyndarnämnd.

 

Ett avsnitt beskriver övergripande hur tillsynen av överförmyndaren går till. Det är som kanske bekant länstyrelsen som gör detta och i uppsatsen finns det ett exempel på ett i pressen uppmärksammat granskningsärende.

 

Eftersom det är en uppsats för ett examensarbete finns det med en analysdel och en slutsats samt en komplett referenslista.

 

Uppsatsen är lättläst och väldigt informativ och rekommenderas att läsa. Uppsatsen hittar du på http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:281752

Undvik telefonförsäljare

Många gode män vet att detta med telefonförsäljning är ett stort problem för deras huvudmän. Många har svårt att säga nej och således gör onödiga inköp, binder upp sig på konstiga abonnemang eller andra tjänster.

NIX telefon är en kostnadsfri tjänst som man kan anmäla sig till för att minska antalet samtal från telemarketing företag.

Det är mycket enkelt att anmäla sig till NIX spärregister. Beställ en spärr skriftligen genom att skicka ett undertecknat brev till NIX-Telefon, Box 600, 833 24 Strömsund. I brevet anger du vilket telefonnummer det gäller samt en underskrift från abonnenten.

Alternativ två är att ringa det kostnadsfria telefonnumret 020-27 70 00 från den telefon som skall spärras. Sedan måste du bekräfta detta samtal tidigast efter två dagar och senast inom fyra veckor genom att ringa 020-27 70 00 från samma telefon.

 

Spärra mobiltelefon

Tyvärr kan inte privata mobiltelefonnummer spärras.

 

Undantag från NIX spärr

Marknadsundersökningar, samhällsinformation, politiska kampanjer och relegös upplysning omfattas inte av NIX spärren. Spärren gäller alltså endast icke begärda samtal till privatpersoner i försäljnings- marknadsförings- eller insamlingssyfte.

 

Läs mer på nix hemsida.

Överföringar mellan spärrade konton

I ett nyhetsbrev från Sveriges kommuner och landsting skrivs det om överföringar mellan spärrat konto i bank A till spärrat konto i bank B. Tydligen har det varit ett vedertaget sätt att en ställföreträdare kan överföra pengar mellan spärrade konton i olika banker.

 

Vi citerar här vad de skriver i nyhetsbrevet:

 

Sedan länge är det vedertaget att en ställföreträdare kan överföra sin huvudmans pengar från ett spärrat konto i en bank till ett spärrat konto i en annan bank. Detta överenskoms redan på 80-talet och man ansåg att detta var så vedertaget att man inte behövde skriva in det i förarbetena inför lagändringarna i slutet av 80-talet. Vissa kriterier måste dock vara uppfyllda: de spärrade kontona på de olika ban-kerna måste vara någorlunda likartade. På 80-talet fanns inte lika många bank-tjänster och olika typer av konton som idag, därför var det också enklare. Men är dessa villkor uppfyllda kan den gode mannen vända sig till den mottagande ban-ken och begära att banken ombesörjer att pengar från huvudmannens spärrade konto i en annan bank sätts in på motsvarande spärrat konto i ”mottagarbanken”.

Du kan gå med i deras nyhetsbrev här.

Redovisning av värdeförändring

Detta har diskuterats mycket huruvida en värdeförändring ska redovisas. En del anser att den ska redovisas som inkomst eller utgift oavsett om försäljning eller inte ägt rum. Somliga anser dock att en värdeförändring endast ska redovisas under värdepapper. Denna sista grupp menar att under exempelvis inkomst ska den endast redovisas om en försäljning har skett, i annat fall NEJ!

 

Som bekant har alla överförmyndare i landet lite olika syn och olika praxis vad gäller sättet att redovisa. Alla överförmyndare följer dock regelverket som är gällande för årsräkning för godemän/förvaltare, så inget sätt är mer rätt än det andra egentligen.

Vi gjorde ändå som så att vi tog och skrev till samtliga överförmyndare i landets alla kommuner för att bringa lite ordning i frågan.

 

Alternativ 1: Redovisning ska ske oavsett uttag eller försäljning på inkomst resp. utgiftskontot vid en värdeförändring.
Alternativ 2: Redovisning på inkomst resp. utgiftskonto skall ske endast vid försäljning eller köp.

Alternativ 1 har vi valt att kalla värdemetoden.
Alternativ 2 har vi valt att kalla kontantmetoden.

En sammanställning av svaren vi fick kan se ut så här:

 

På årsredovisningen ska värdeökning på fonder och liknande redovisas under avsnittet ”Fastigheter, bostadsrätter, värdepapper, exempelvis aktier, fonder, obligationer”.
Värdeökningen är ingen inkomst lika lite som värdeminskningen är en utgift. Man följer förändringen genom ingående och utgående saldon enligt årsbeskeden.



eller så här:

Här använder vi oss av marknadsvärdet, vilket gör att svaret på er fråga om värdeökning/minskning av fonder/aktier ska redovisas under inkomster respektive utgifter i en årsräkning är ja. Annars blir ju inte årsräkningen korrekt. Vi har ett fåtal gode män som redovisar fonder/aktier till nominellt värde/inköpsvärde. Då sker ju ingen ökning/minskning och då redovisas det inte heller som inkomst eller utgift. Dock måste marknadsvärde visas.

 

Ca 70% av överförmyndarna använder sig av kontantmetoden och resterande 30% av värdemetoden. Värdemetoden är den metod som använts tidigare år men har alltmer övergetts till fördel för just kontantmetoden.

Vilken metod du ska använda bör du rådfråga din öveförmyndare om.